Recension av POG (1993)

Runt 1920 spelades det ett spel på Hawaii som gick under namnet milk caps. Spelet byggde på att man tog av korken till en fruktdryck försökte vända på dessa genom att slå en hårdare kork på högen av korkar man lagt framför sig. Låter det som ett annat spel du kanske känner igen mer? Korrekt, fruktdrycken i fråga gick nämligen under namnet POG, vilket under 90-talet skulle komma att bli ett av de mest populära och mest kortlivade spelen under denna tidsepok.

 

Varumärket POG som faktiskt står för Passion Fruit, Orange & Guava var en fruktdryck som såldes på Hawaii under 20-30-talet och där barnen på ön tog korkarna till flaskorna (kallade milk caps) och spelade med dem genom att släppa några ihopsatta korkar på dem så att de vände sig.

 

Drycken slutade säljas 1955, men företaget bakom korkarna; STANPAC Inc, fortsatte att tillverka korkarna och spelandet fortsatte. I början av 1990-talet så hade spelet börjat spridas på skolor runt om i USA, dock fortfarande med de dryckeskorkar som fortsatt tillverkades. Enligt historien så var det en lärare på Hawaii som introducerade spelet för sina elever som i sin tur spred det vidare till sina vänner i USA, och så började det att spridas…I och med att detta började uppmärksammas och någon insåg att pengar kunde tjänas så bildades bolaget The World POG Federation år 1993 som delvis ägdes av Canada Games Company samt Haleakala Dairy (företaget som tillverkat fruktdrycken back in the days, och som då fortfarande ägde varumärket).

 

Nya, upphottade och designade POG slog ner som en blixt på marknaderna världen över och det verkade inte finnas någon hejd på fenomenet. Inte bara kunde man köpa POGs i typ varenda affär man gick in i, man kunde även få dem på de mest märkliga ställen så som i ditt Happy Meal på McDonalds eller hos banken när du skrivit på ditt nya lån. Allt verkade med andra ord gå som en dans för POG Federation och bara i USA sägs det att det under 1994 såldes 350 miljoner POGs, och bara i Kalifornien så genererade POGs försäljning på 10 miljoner dollar i VECKAN. Och denna framgång gav oss också vansinnigt bra reklamfilmer så som den här:

 

 

Men den snabba succén hade också en baksida. Med tanke på hur enkel produkten i sig är så kostade den next-to-nothing att tillverka, vilket också var en av anledningarna till att precis ALLA företag världen över hittade på något sätt att använda den på i sin egen marknadsföring. Katolska kyrkan tryckte t.ex. år 1995 upp 50.000 POGs med påve John Paul II:s ansikte på för att dela ut till barnen i New Jersey när han var på besök där samma år. Det fanns lixom ingen hejd på POG och då utbudet var massivt mycket större än efterfrågan (så många POGs behövde man lixom inte..) så åt utbudet upp spelet som helhet och år 1997 så gick Canada Games i konkurrs.

 

En annan rolig twist på framgången var också att spelet i sig handlade om att man spelade om POGs med varandra, vilket i skolor runt om i världen kom att tolkas som vadslagning/betting, något som är olagligt för minderåriga. POG började förbjudas på skolor världen över (även i Sverige) och då rasterna var prime-time för ens spelande så ja..då började barnen successivt att hitta på annat. Och som allt annat i leksakernas värld (nästan i alla fall) så kom det något nytt som tog över uppmärksamheten, och POG försvann från allas näthinnor och blev inte mer än ett roligt minne, gjort av papp.

 

Är POG lika kul som man kom ihåg det från grundskolan? Let's find out!